Effektivt passionerat

Löddrande hårdbop från Malmöbasisten Réne Sandovals kvartett. Sandoval har skrivit allt utom Violeta Parras vackra "Te quiero solo", utifrån effektiva bluesmatade fraser. När något tema ("Try me") känns enformigt kompenserar bandet med extra passionerat spel.

Lätt att själv bli tjatig när altsaxofonisten Fredrik Kronkvist är aktuell. Men så lyckas han ju också lyfta varje sammanhang han deltar i. Sandovals musik är pappas gata för FK, som här lirar som en självständig hybrid av John Coltrane och Cannonball Adderley. Introt på öppningslåten är en typisk Coltranesk upprullning och Kronkvist citerar också "A Love Supreme" en bit in. Soul.

Fransk-malmöitiske pianisten Loïc Dequidt har mycket av samma intensitet och blir skönt oförutsägbar i sitt sluga tonrika spel. Chilefödde Sandoval, med fast ton och pondus, ger ofta soloarenan åt dessa två och fokuserar på svänget ihop med den meriterade amerikanske trumslagaren John Arnold.

Alexander Agrell, 6 juli 2005